Råvaran är hämtad från blodmjöl, vilket anses vara den råvara från slaktindustrin som snabbast blir tillgänglig för grödan. Produkten innehåller ingen fosfor och passar därför bra på gårdar som ligger högt med sin fosforgödsling. Lämpar sig även väl att använda som en proteingiva till vete. Bör myllas för bästa effekt. Vid bredspridning är det väldigt viktigt att större mängder regn kommer tätt inpå för att produkten ska lösas upp och bli tillgänglig. 

Handeln kan värdera bra protein med upp till 30–35 öre/kg i tillägg på priset för kvarnvete. En skörd på 5 ton/ha ger 1 500–1 750 kr/ha extra intäkt. Under de senaste åren har vi flera exempel på lyckade strategier med N14 som gett goda resultat i form av högre skörd och proteinhalt. Flertalet lantbrukare har kört 8-3-5-3/10-3-1 i gödningslådan och 200–400 kg/ha utav N14 i sålådan med rapid vid myllning i höstvete. De med Cameleon har delat upp gödsling och myllat två gånger – en gång tidigt och en gång 5–25 maj för att lägga en proteingiva. (se tabell).

Så länge differensen mellan foder- och kvarnkvalitet är hög är det väldigt viktigt för odlingsekonomin att klara av att uppnå de proteinkrav som spannmålshandlarna har. Ofta fås även en skördeökning med en senarelagd gödsling. Ju större skörd som står på fältet, desto viktigare är det att klara baskraven för kvarnvete. Vid höga skördar krävs det en mindre prisskillnad mellan fodervete och kvarnvete för att göra gödsling lönsamt.

OBS! Enligt KRAVs regler (8.4.8) får inte blodmjöl appliceras på ätliga delar, d v s efter DC 32 för spannmål till tröskning, efter blomning för baljväxter och raps till tröskning. För rotfrukter så som morot, palsternacka, potatis, kålväxter med rot som ätbar del, rödbetor och rotselleri gäller när växten har fått underjordiska växtdelar. För vall och helsäd innan växten fått ovanjordiska växtdelar.